onsdag 12 augusti 2009

En squirrolog blir aldrig gammal ?

För nu har det hänt mig igen! Jag tramsade för ett tag sen om mig själv som någon slags Benjamin Button vilket var vad det var då, trams! Men igår och i förrgår blev jag hejdad av två olika personer som jag dels hade jobbat (15 år sedan) och dels hade umgåtts med privat(25 år sedan). Det var samma visa "kände igen dig direkt" och "du är dig lik fick" man höra. Jag kände inte med detsamma igen de båda men så småningom gick det upp ett ljus. Nu när jag var ute gick igen (Jag gick IGEN, alltså en gång till, jag har inte "mulat") så funderade jag på vilka "features" i mitt nylle som gjorde att de så kvickt kände igen mig. Är det min elegant rundade östgötska potatisnäsa? Eller är det mina Prins Charles likande massiva öron? Nåja skitsamma! Ergo: Ni som inte kände mig tidigare och läser detta, jag såg ungefär likadan ut för tjugo år sedan! Gladast blev jag nog när båda två uttryckte (som jag uppfattade det) ärligt att "det var jättekul att se dig" och "du gjorde min dag" jag var nog en rätt hygglig typ förut ändå! Det viktigaste man kan lära sig är väl att det är skitsamma hur man ser ut bara man beter sig hyggligt mot människor, då kommer de ihåg dig!

4 kommentarer:

Ylva sa...

Så sant, så sant. Och jodå, du Är dig lik. Jag gillar din blogg!
/Ylva

larsekorre sa...

Tack Ylva! Du är också dig lik1 Allt bra i de mörka Salaskogarna?

Ylva sa...

Jodå, allt är bra, fast jag lämnat skogarna för ljuset i stan sen rätt många år tillbaks. Bor mitt i city, om man nu kan kalla det för det...

larsekorre sa...

City är alltid city, även om det är litet....